Kväll Höglund

Hej hopp!

I onsdag den 25/1 var jag och några gamla polare på klubben Kväll Höglund på Bonden Bar på Södermalm. Det är en klubb som bara spelar musik av Kjell Höglund och har live musik med band som tolkar Kjell Höglund. Det låter som ett vinnande koncept och det var riktigt bra! Så här var det:

Jag mötte Göran hemma hos mig dit han kommit från Norrköping där han bor. När jag pussat på Charlotte och Marcel och smakat av Charlottes sagolika köttbullar åkte vi in till Bonden Bar för att träffa Henke. Väl där åt vi och beställde varsin öl. Vi var där innan klubben började så det var väldigt lite folk. Vi tog jättebra platser intill scenen och pratade om vad som händer i våra liv. Efter en stund kom Gurra och strax därefter började musiken från DJ-båset. Den var väldigt bra (Kjell Höglund) men väldigt hög så det blev svårt att prata. Vi kände oss lite gamla när vi bytte rum till ett tystare rum intill. Calle och Rille kom senare under kvällen och det blev verkligen en gammalt gäng som återförenades. Jag hade lovat att dricka dubbelt så mycket öl som Göran (han en, jag två), men jag slutade på fem (!).

(Hur mycket Göran drack vet jag inte rikitigt.)

Katten Skogmans Orkester spelade 6-7 låtar och var i vanlig ordning fantastiska! Deras version av "Maskinerna är våra vänner" var suverän med stämsång i balladtappning. Grymt!

Jag och Göran åkte hem tillsammans och kom hem strax efter tolv och satt och pratade till efter ett. Jättefina samtal som fick mig att inse att jag saknar vår gamla vänskap. Göran sov över och åkte direkt till jobbet direkt morgonen därpå.

Jag var väldigt trött dagen därpå! Helt otroligt att jag varit ute på krogen på vardagkvällar flera gånger i månaden! Men var sak har verkligen sin tid. Tidiga hemmakvällar är det som gäller för mig nu. :)

Vi ses!

// Nils Oskar

Snö!

Samtal under mellanmålet på jobbet:

Jag: Vet du hur varm en sån där ugn man bränner lera i kan bli?
Flicka, 8 år: Nä.
Jag: Kan du gissa?
Flicka, 8 år: 160 grader!
Jag: Oj, mycket varmare, faktiskt över tusen grader.
Flicka, 8 år: Jaha, Vet du vad mitt rekord på Snake är? Nåt på 2000!

Vad ska man säga? (Jag blev stum.)

Idag hade snön äntligen kommit till skolgården och inte bara barnen blev som barn. Valda delar av personalen gick med stora leenden på läpparna ute på gården. Jag och en kollega, vi kallar honom Gustavo, byggde för fullt. En bandyrink med snösarg och två grymma hopp i pulkabacken. Man kan ju låtsas att det är för barnen men egentligen är det ju skaparglädjen som bara måste ut. Vi har tur vi som kan göra sådant och få betalt för det!

I morgon ska vi åka skridskor hela dagen!

Hej hopp!

// Nils Oskar

Underbar familjesöndag

Åh vilken härlig dag det varit idag! Vi har haft en riktig familjesöndag. Precis en sådär dag som jag vill att helgen ska innehålla för att jag ska känna att jag fått ny energi under ledigheten. Jag ska nu berätta.

Marcel kom in till oss vid halv åttasnåret efter att ha sovit hela natten igenom. Vi låg och gosade, somnade om lite och emellanåt pratade han en massa om Nalle och Pippi, Herr Nilsson och hästen. Så låg vi runt en timme tills det var dags för frukost. När vi ätit den och tittat på de jättestora snöflingorna som sakta föll förbi på andra sidan fönsterglaset packade vi in oss och pulkan i bilen och styrde mot Beckomberga och Bromma Sjukhus där Charlottes älskade farmor Britta ligger sen en tid tillbaka. Vi har inte haft så mycket kontakt med henne så det kändes härligt att vi skulle träffa henne och att hon och Marcel skulle få träffas igen.

Marcel åkte pulka mellan parkeringen och sjukhuset med ett stort leende på läpparna.

Det var jättemysigt att träffa henne och få prata med henne och jag tror hon blev jätteglad att vi kom på besök. Hon satt i sin säng, Marcel sprang runt omkring överallt och var på sitt vanliga strålande humör och jag och Charlotte satt intill Britta och drack kaffe och lyssnade och berättade om vartannat.

Britta blir utskriven imorgon så vi bestämde att vi ska åka hem till henne nu i veckan och hälsa på hemma hos henne i Hässelby Strand där hon bor på tolfte våningen. Det känns roligt. Hon har inte velat ha besök tidigare av olika anledningar, men nu verkar det ha vänt och det känns skönt. Vi bor ju så nära så det är lite trist att vi inte haft så mycket kontakt tidigare. Vi bestämde dock tillsammans alla tre att vi nu ska se framåt och till att börja med träffas nu i veckan.

Vi lämnade Britta och sjukhuset runt tolvtiden för att åka och äta lunch och göra lite ärenden. Marcel somnade i bilen så vi avvaktade med lunchen tills vi kom hem.

Ett av ärendena var att hämta Marcels garderobsdörrar som nymålade legat och torkat i mammas och pappas garage så vi kunde ställa in deras bil åt dem. Dörrarna var dessvärre inte torra så vi fick lämna dem i Rotebro och hämta dem om några dagar istället.

Väl hemma åt vi en härlig lunch bestående av bacon, ägg, vita bönor och stekt rödlök. Mums!
Det är lätt att dega ihop efter maten och lägga sig på soffan och slöa, men inte då! Vi drog på oss täckbyxor och jacka, tog med oss pulkan och gick till 4H-gårdens lilla pulkakulle.

Marcel har inte riktigt åkt pulka tidigare. Vi testade lite i Sälen, men han tyckte det var lite läskigt. Idag åkte han helt själv några gånger efter att ha mjukstartat i mammas knä och pappas knä ett par gånger. Han har nog fortfarande inte bestämt sig för om det är roligt eller läskigt.

Vi passade på att leka lite i lekparken där vi träffade Daisy och Elvis från förskolan med deras föräldrar. Elvis och Marcel gick lite intill varandra innan de var tvungna att gå hem. Vi gick till fåren och gosade, sen till getterna och hästarna. Marcel gillar djuren och ville pussa ett av lammen från i våras, men lammet var inte riktigt med på noterna. Det var kanske lika bra det. Jag vet inte hur hygieniskt det är att pussa ett lamm.

Nu på kvällen har jag varit och tränat på Friskis medan Charlotte lagade en underbar kyckling och badade Marcel. Efter vi ätit åkte Charlotte och tränade medan jag mattade Marcel. Nu sitter jag i farfars gamla luggslitna rökfotölj och skriver på bloggen och väntar på att Challan ska komma hem.

Vi ses, kompis!
// Nils Oskar

Middag hos Svärfar och hans fru

Den här dagen har bara runnit bort. Vi hade dumt nog tvättid på förmiddagen vilket ju gör att man blir helt låst hemma och inte kan gå ut och göra något roligt. Tvätten blev klar strax före ett och vi hade då hunnit till lunch här hemma. Därefter var det tänkt att jag skulle åka till min keramikverkstad och göra ett sista ryck innan jag slutar där.
När jag kom dit insåg jag dock att jag nog var tvungen att påbörja urstädning av min hylla och alla mina saker som finns lite överallt där. Det kändes ju förstås lite tungt att behöva göra det men samtidigt har jag förlikats med tanken och det ska bli skönt att avsluta kapitlet om Hjalmars Fabrique. På söndag nästa vecka ska jag försöka hämta mina saker och köra upp det till landet.

När jag kom hem runt halv tre hade Marcel ännu inte sovit middag. Han tog en ordentlig sovmorgon i morse och vaknade inte förrän kvart i nio. Charlotte var trött och besviken för hon hade sett fram emot en dusch och lite egentid vid symaskinen. Hon håller på med en tröja till Marcel i ett jättefint tyg med elefanter (bilder kommer på hennes blog inom kort när den är klar). Hon hade inte haft lugn och ro att göra annat än att underhålla Marcel så hon var inte på så bra humör jag kom hem. Hon kunde dock sy lite och duscha när jag kom hem och blev då på bättre humör. Så bra humör att jag kunde sova lite middag innan kvällens aktiviteter tog vid.

Vi var hembjudna till Pelle och Eva, min svärfar och hans fru, på middag. Jätteskönt att slippa tänka på matlagning och härligt för Marcel med lite fart och fläkt.

Marcel som inte sovit något tog en powernap i bilen på väg dit och var på toppenhumör hela kvällen. Maten var jättegod som alltid när Eva lagar. Grillat griskött av någon sort, ugnsbakade rotfrukter och butternutpumpa med parmesan och svampsås. Marcel som knappt ätit frukost eller lunch hoppade över middagen och låg mest på golvet och sjöng. Aptiten kom däremot fram lagom till efterrätten - chokladfondant med vaniljglass. Har man ingen haklapp äter man bäst i bar överkropp vilket Marcel tog fasta på. Efter en snabbdusch tog vi sen mätta adjö och åkte genom snöfallet hem till Solna och här är vi nu redo för sängen. Tack för idag, slut för idag.

Klistrar även in en bild från förra helgen när Marcel luktar på pärlhyacinter i Stenladan vid Steninge slott.

//Nils Oskar

Skolfoto

Vilket tacksamt arbete jag har! Inte nog med alla "Välkommen tillbaka Oskar!", "Vad kul att se dig, Oskar", "Vi har saknat dig Oskar" som jag fått av mina kära kollegor. När jag kom in i klassrummet till barnen i min klass fick jag jag vet inte hur många kramar och frågor och glada utrop att jag äntligen är tillbaka. Jättehärligt!

I samband med julavslutningen veckan före jul försvann mina skinnhandskar. Jag hade mina misstankar om var de kunde vara men har inte haft vägarna förbi för att kolla. Jag var jultomte i en skola i samma rektorsområde som min skola och jag har trott att de kanske blev kvar där. Idag kom en kollega plötsligt med handskarna i handen och sa att hon fått dem från en från den andra skolan. Jag blev jättejätteglad!! Jag har verkligen saknat dom!

När jag sen kom till mitt skrivbord låg där ännu en överraskning. Skolkatalogen och porträttbilderna vi tog i höstas hade kommit. Jag brukar aldrig bry mig om det särskilt mycket, för bilderna är alltid så tråkiga och konstlade. Årets bild blev dock väldigt bra. Döm själv! Här nedan med ett Instagram-filter.

På kvällen när jag kom hem möttes jag av en strålande glad familj som tittade på Pippi Långstrump på teven. Anders skulle komma förbi för ett första skissmöte till ny Proknekt-hemsida. Vi spånade fram en jättebra grund och ska ha nästa möte i nästa vecka. Jag har en riktigt bra känsla för den nya sidan. Den kommer bli riktigt bra! Säkert uppe under februari månad. Länk kommer.

// Nils Oskar

Kompetensutveckling.

Marcel somnade tidigt så Charlotte kunde gå till gymmet och jag sätta mig med lite läxa till imorgon. Väldigt matnyttigt som direkt sätter igång idéflödet till hur min arbetsplats ska bli ännu bättre. Jättekul! Boken heter "Fritidshemmet" och är utgiven av skolverket. Vi, all fritidspersonal i rektorsområdet läser den och diskuterar innehållet på regelbundna möten för att utveckla vår verksamhet. Återigen, jättekul!

Jag hinner nog sticka några varv på min Harry Potter-halsduk också.

Hej hopp!

Årets andra VAB-dag

Igår var jag och repade irlänska låtar med fyra kompisar. Alla fem är med i Proknekt så vi tänkte köra lite på årsmötet som är om två veckor. Det blir ett hejdundrans sväng vågar jag lova med fiol, gitarr, dragspel, tinwhistle och trumma. Kul som bara den!

Senare på kvällen vaknade Marcel strax innan jag och Charlotte skulle gå och lägga oss. Han hostade en massa igen och kunde inte somna om så han fick sova i vår säng. Han rör sig väldigt mycket i sängen och sparkar med benen och lägger sig på en och jag vet inte vad. Således sov jag ganska dåligt. Ganska dåligt men ganska länge. Strax innan åtta satte han sig upp och sa "Meja ha!" vilket förstås betydde "God morgon älskade far, kan inte du och koka lite gröt till mig och dig för jag är hungrig nu."

Bara att lyda. Sen direkt ner i tvättstugan med massor av tvätt. Fyra maskiner har vi tvättat och vikt. Marcel har haft med sig sina traktorer och lekt med dom i tvättstugan. Han är dock väldigt hjälpsam när tvätten ska hängas. Han fick hänga strumpor som jag sorterade ut till honom och han visste precis vems som var vems. "Pappaaaaaa" "Mammaaaaa". Inget "Marceeeel" än så länge.

Under tiden vi tvättade frostade jag av frysen. Översta facket var typ fullt av snö så det var på tiden att det gjordes. Ute var det ju nästan minusgrader så det gick jättebra att bara lägga ut all mat på balkongen. Efter avfrostning och tvättning och lek med BRIO-tåg var jag rätt trött och Marcel också. Han skulle dock inte sova och har i skrivande stund inte visat något intresse i någon dylik aktivitet.

Istället för att sova har vi tittat på Pippi och ätit lite mellis. Snart kommer Charlotte hem och kanske kan hon lösa av mig lite. Jag menar, hon har ju bara jobbat hela dagen.

Imorgon skall jag tillbaka till arbetet och om det behövs ska Charlotte vabba. Förhoppningsvis blir det en lugn natt.

Nedan en icke sovande Marcel.